Bakgrund: Missbruk och beroende är komplexa tillstånd som behöver förstås ur ett helhetsperspektiv. Litteraturen visar dock att missbruks- och beroendeproblematik är förknippat med stigma och negativa attityder. Vi menar att det är väsentligt att få kännedom om vilka attityder som finns bland sjuksköterskor. Vi anser också att ett tydliggörande av attityder är en förutsättning för att kunna erbjuda personer med missbruks- och beroendeproblematik lika vård på lika villkor, vilket de har rätt till.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till personer med missbruks- och beroendeproblematik.Metod: Litteraturstudie. Litteratursökning via CINAHL och PsycINFO.

Denna kvalitativa studie undersöker hur praktiker inom socialtjänstens missbruks- och beroendevård förhåller sig till brukarinflytande. Vidare undersöks hur brukarinflytande i relationell mening påverkar förhållandet mellan praktiker och klient. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Studien bygger på fem semi-strukturerade intervjuer med yrkeserfarna praktiker inom socialtjänstens missbruks- och beroendevård. Resultatet tolkades utifrån relationell pedagogik som det beskrivs av Jonas Aspelin och Sven Persson samt Moira von Wrights pedagogiska rekonstruktion av G.H.

Syftet var att via kvalitativa intervjuer med enhetschefer undersöka hur missbruks- och beroendevården kan utvecklas genom statlig styrning. Detta gjordes med utgångspunkt i missbruksutredningen, vilken har kommit med förslag för fortsatt styrning av missbruksvården. Intervjuerna var semi-strukturerade. Resultatet av studien tolkades utifrån Lundquist (1998) styrningsbegrepp för offentliga verksamheter. Förväntan på missbruksutredningen har varit stor och resultatet i studien visar på en stor otydlighet när det gäller hur missbruks- och beroendevården på bästa sätt ska styras.

Denna kvalitativa studie undersöker hur praktiker inom socialtjänstens missbruks- och beroendevård förhåller sig till brukarinflytande. Vidare undersöks hur brukarinflytande i relationell mening påverkar förhållandet mellan praktiker och klient. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Studien bygger på fem semi-strukturerade intervjuer med yrkeserfarna praktiker inom socialtjänstens missbruks- och beroendevård. Resultatet tolkades utifrån relationell pedagogik som det beskrivs av Jonas Aspelin och Sven Persson samt Moira von Wrights pedagogiska rekonstruktion av G.H.

Forskning visar att personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik är hårt utsatta, eftersom det finns stora svårigheter med att upptäcka, behandla och samverka kring problematiken. Arbetet är i Sverige idag generellt uppdelat mellan organisationerna kommun och landsting. De två organisationerna delar ansvaret och uppmanas därför att samverka. Syftet med examensarbetet är att förstå socialtjänstens och psykiatrins arbete med och samverkan kring personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik. För att nå syftet har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer med yrkesverksamma.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetare som arbetar med missbruk och beroende ser på deras eget samt andra socialarbetares bemötande. Vi undrar över vad deras erfarenheter av möten med människor med missbruks- och beroendeproblematik givit dem. Vi undrar även vilka komponenter som är viktiga att ta hänsyn till för att skapa ett gott möte. Syftet är även att undersöka socialarbetarens erfarenheter och tankar kring föreställningar om klienter med missbruks- och beroendeproblematik. Vi har valt att använda en kvalitativ ansats för att nå vårt resultat och använt oss av intervjuer som verktyg.

I denna uppsats beskrivs situationen för mångbesökarna inom missbruks- och beroendevården. Kvalitativt intervjumaterial belyser upplevelser och erfarenheter som rör deras beroendeproblematik. De bär alla på någon form av samsjuklighet och återkommer till psykiatriska intensiv- och akutmottagningen för avgiftning på sjukhus. Att hitta sätt att avlasta den mentala smärtan är ledande genom berättelserna tillsammans med uttalade behov av att bli lyssnade på och av att bli tagna på allvar. Genom makt att påverka sin situation och kraft att förändra den i gemenskap med andra kan de lindra sin ohälsa.

SammanfattningDen senaste studien som undersökte skillnader i missbrukshandläggares och socialnämndsledamöters bedömningar av insats för personer med missbruks- och beroendeproblematik gjordes 1981. Eftersom socialtjänsten förändrats sedan dess är nya studier på området motiverade.Denna studie undersöker likheter och skillnader mellan handläggares respektive socialnämndsledamöters bedömningar av likartade missbruks-/beroendeärenden, om bedömningarna skiljer sig mellan den egna bedömningen och vad man tror skulle ha blivit nämndens beslut utifrån kommunens förutsättningar, om det finns större enhetlighet mellan insatsvalen inom någon av grupperna samt vilka faktorer som avgör insatsvalet för respektive grupp. För att undersöka detta utformades åtta vinjetter. Respondenterna ställdes efter varje vinjett inför nio olika insatsalternativ och följdfrågor. Enkäten besvarades av tjugo nämndledamöter och sexton handläggare.Resultaten visar att ledamöterna i högre grad föreslagit ?LVM? medan handläggarna i högre grad valt ?annan insats?, ofta med förslag på kombinationer av olika insatser.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka om det förekommer att den professionella har starka personliga känslor för klienten och om det förekommer att ett privat förhållande inleds mellan professionell och klient. Uppsatsens frågeställningar lyder: Har det uppstått starka positiva eller negativa känslor för en klient? Hur har den professionella hanterat dem? Har det uppstått något privat förhållande till/med en klient? Hur har den professionella hanterat det? Mitt empiriska material har samlats in genom intervjuer med yrkesarbetande kvinnor inom missbruks- och beroendevården. Analysen av intervjuerna har skett genom en eklektisk och teoretisk analysmetod. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av Goffmans (2009) interaktionistiska teorin.

  Vilka bedömningsinstrument som används inom missbruks- och beroendevården och hur Sveriges kommuner använder instrumenten är ett outforskat område. Socialstyrelsen publicerade år 2007 nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård där man förespråkar användandet av bedömningsinstrument. Studien har granskat i vilken utsträckning och i vilket syfte bedömningsinstrument används och hur förutsättningarna ser ut för användningen av bedömningsinstrument inom socialtjänstens arbete med missbruks- och beroendevård. Hur frekvent är användningen av bedömningsinstrument och vilka för- och nackdelar framkommer i bruket av dessa? Uppsatsen har en kvantitativansats med kvalitativa inslag och utgår från telefonintervjuer med tio respondenter.

Syftet med denna intervjustudie var att undersöka hur patienter med missbruks- och beroendeproblem upplever attityder och bemötande från omvårdnadspersonal. Begreppet missbruk/beroende innefattar alla former av missbruk/beroende av både narkotika, alkohol och läkemedel. Uppsatsen är en deskriptiv empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats som bygger på 10 intervjuer med drogmissbrukare/drogberoende. Urvalskriterierna har varit 5 män och 5 kvinnor i åldrarna 25 - 60 år som haft minst 5 vårdtillfällen på en sluten missbruksenhet. Intervjuerna har analyserats utifrån metoden kvalitativ innehållsanalys.

The number of persons with problems of abuse or addiction seeking care has increased during the last years in Sweden. Recent international studies show stigmatizing attitudes among nursing staff, which affect the treatment and care negatively. The purpose of this study was to describe experiences among nursing staff of treating persons with problems of abuse or addiction at an emergency department. The participants were six nurses and one assistant nurse who worked at an emergency department. The interviews were analyzed through qualitative content analysis.

Denna uppsats handlar om kuratorers känslomässiga upplevelser i mötet med cancerpatienter i livets slutskede. Fyra kuratorer på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och två från Södersjukhuset intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Uppsatsen har en kvalitativ induktiv ansats. Frågeställningar handlar om vilka känslor som uppkommer i möten med döende cancerpatienter och hur kuratorer hanterar dessa känslor. Intervjuguiden berör två områden; svårigheter och möjligheter och hanterbarhet av känslor.

Syftet med denna studie är att undersöka den socialmedicinska samverkan mellan huvudmän för personer med missbruks- och/eller beroendeproblem i Götene kommun. Avtalet och samverkansgruppen har varit aktiva sedan hösten 2010. Under de år som har passerat har de upprättat individuella vårdplaner för ca 40 personer. Frågeställningarna i denna studie är inriktade på att se hur samverkan har utvecklat sig över tid; vilka förutsättningarna har varit för att få till en fungerande samverkan; hur de professionella rollerna har utvecklats och vilken nivå av samverkan man har nått samt vilket resultatet har varit för brukarna. En kvalitativ metod har använts för att besvara studiens frågeställningar. Det har genom-förts en fokusgruppsintervju med deltagarna i samverkansgruppen samt en kompletterande individuell intervju, sammanlagt åtta intervjupersoner. Enskilda intervjuer har genomförts med deras respektive enhetschefer som var sex personer sammanlagt.

The focus of this study has been to plumb social workers experiences regarding their work methods in two institutions regarding unaccompanied children through a perspective of gender. In this study, four semi-structured qualitative interviews has been contrived in purpose to gather in material which has been presented in five themes to ease an analyse focusing of gender. In all the interviews both authors participated with one in charge and one taking notes. One of the main focuses has been the relations between both social workers and their clients and between colleges in the institutions. The other main focus has been the activities, both planed and spontaneous, which the clients been offered, for example football, bowling and boxing.